söndag

Filmen är slut för ett bra tag sedan nu.
Jag har stängt av tvn för att tanken var att somna på en gång. Men, det gick mindre bra.

Hatar dessa sena nätter när man inte kan somna och bara ligger och filosoferar. Inte för att det händer så ofta längre men nu blev det så.

Är så jäkla glad över att jag lyckats förtränga de jobbiga åren i mitt liv. De åren man kunde må riktigt dåligt psykiskt men även fysiskt. De stunder de var som värst.. Usch, visst blir man påmind ibland men som sagt skönt att man lyckats förtränga det värsta.Så stolt över mig själv som jag lyckades komma ur ifrån den där "bubblan".
Ska jag vara ärlig så kan man säga att jag lyckats riktigt bra med att "glömma" personer som funnits mycket i mitt liv förr. Personer som inte ens är värda att nämna. Det är väl meningen. Alltid lär man sig något nytt.

Efter att Felicia föddes och jag började leva mitt liv ordentligt och verkligen förstod varför man ska leva så blev allt glasklart. Vad fan hade jag gjort innan?!
Är helt otroligt vad man kan vakna upp och inse hur illa man haft det.
Felicia blev vändpunkten i mitt liv. Tack vare henne blev jag mycket starkare i mig själv och saker klarnade mer och mer.

Några dagar innan Felicia skulle fylla 1 år så träffad jag Jeff, mannen i mitt liv! Visserligen inte första gången jag träffade honom eftersom vi båda bodde i Tallboda som små. Är väl ödet eller nåt lustigt som förde oss ihop.
Fan så jäkla glad jag är över det. Om ni bara visste! Jag, Felicia och Jeff. Tillsammans blev tre en.
Jeff tog till sig Felicia som att det vore hans egna dotter och gör självklart fortfarande det. Mer än vad vissa andra någonsin kommer förstå hur stor och viktig den rollen är. Då syftar jag på en person som sitter och tycker så jäkla synd om sig själv och tycker att alla andra är idioter utom han själv. En person som aldrig kommer växa upp och ta tag i sitt liv.
Jeff är ta mig fasen världens bästa pappa. När jag ser honom med våra barn så förstår jag verkligen hur en riktig pappa ska vara. Själv kan jag inte säga att jag haft någon direkt. Eller, Ove finns ju självklart. Är väl han som är mer en pappa för mig än min riktiga. Är väldigt glad för det.

I vilket fall som helst så är vi nu 4 stycken i våran lilla familj och jag har aldrig känt mig lyckligare!
Det är vi fyra mot världen.


Herregud så lulligt allt blev. Ni får tolka det som ni vill men bara jag vet vad jag syftar på. Bäst att försöka somna nu innan jag skriver ännu mer och inte hinner sova något innan Eddie vaknar.

Felicia pluttan har redan kommit upp och lagt sig mellan mig och Jeff.
Lite väl trångt, men mysigt. Hon har ta mig fasen alltid velat ligga mellan oss.
Är inte många hela nätter hon sovit i sin säng. Det kommer väl det med någon gång. Skulle inte förvåna mig om det är jag som kryper in och lägger mig bredvid henne då istället. Ibland skrämmer det mig hur fort åren går.
Hon fyller snart 4 år... Och har reda fått uppleva mer än vanligt för en 4 åring <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0